Idag tillkännagavs domen i Ephone-målet, som skapar prejudikatet att innehållsbolagens organisationer har rätt att begära ut kundinformation från internetleverantörerna, för att varna, därefter överdrivet debitera piratnedladdande människor. Det är oschysst att njuta av betalinnehåll utan att betala för sig. Tyvärr är det hundrafallt taskigare att undergräva en hel nations grundläggande behov av integritet.

Jag tillhör nog den mikroskopiskt lilla skara amatörmusiker som inte lyssnar så värst mycket på musik, så skivbolagen går nog inte miste om så mycket i mitt fall. Men från och med idag slutar jag köpa musik från något bolag som företräds av de stora branschorganen. Jag klarar mig bra med de skivor jag har och är nöjd med det skval jag får från radion.

Hejdå Universal, Sony Music, EMI, Warner och alla förlag. Jag önskar er all lycka framöver – och som ett tecken på tacksamhet; här får ni en spade till så går ert gravgrävande ännu kvickare.