Inlägg taggade Web 2.0 Expo

Sitter här på mitt hotellrum på 40:e våningen och blickar ut över San Francisco, en av världens webbhuvudstäder, och försöker konkretisera veckans upplevelser i ord.

A Room With a View

Krisen

Webben har aldrig varit så spännande som den är nu. Därför är det synd att man på O’Reilly-konferensen Web 2.0 Expo känner något av en tryckt stämning – en sordin lagd över den tidigare Dotcom 2-euforin. Jag märkte det redan innan konferensen startade – på de närmast desperata rabatterbjudanden och prisdumpningar konferensarrangörerna överröste mig med. Lågkonjunkturen talar sitt tydliga språk, trots det lyckades ändå 8000 personer pallra sig hit.

Bubblan

Alla gick dock inte med svagt böjda huvuden. Flera av de företag jag talade med hade gott om riskkapital i kassan, så de kanske kan rida ut stormen. Dock fick jag av många kraftiga Dotcom 1-vibbar när de med flackande blickar svarade väldigt svävande på hur deras affärsmodell ser ut. Röster som ”det får vi se” eller ”det har vi inte riktigt börjat tänka på än” var chockerande vanliga. Visst behöver många modulera om sina affärsmodeller på en sviktande annonsmarknad, men att starta bolag och dra in kapital utan att ens verkat ha tänkt på grundfundamenten – det känns konstigt. Detta i bjärt kontrast till de trevliga, unga grabbarna på Laget.se, som vuxit helt organiskt utan en krona i riskkapital eller stöd från samhället – den krassa verkligheten från dag ett.

Twitter

Kvittret

Det är inte bara stockholmarna i mediebranschen som omfamnat Twitter. Twitter verkar globalt ha blivit en allenarårande personlig identitetsmarkör (@MrEriksson) och platt relationsplattform för kontaktskapande. Med platt syftar jag på att Twitter i mångt och mycket är raka motsatsen till A Small Worlds instängda elitism. På Twitter kan kreti och pleti umgås på samma planhalva som höjdarna. Frågan är dock hur länge höjdarna orkar vara du med alla Nisse i Hökarängen. Redan idag hör man talas om artister som börjat använda spökkvittrare för att öka skalbarheten. Och om man bara får chatta med Maud Olofssons underhuggare – ja då kan det nog kvitt(r)a – och då dör plattformen.
På LunarStorm-tiden var detta något jag ägnade stor tid åt att analysera för skapa verktyg för. D.v.s hur kunde jag fortsätta vara en god värd, nåbar, påverkbar och the boy next door även med 1,2 miljoner användare. Tyvärr är de flesta sociala sajterna väldigt dåliga på detta – de blir väldigt kvickt anonyma General Electrics med stora kundtjänster som de försöker dölja för användarna så gott de kan, då traditionell CRM är svindyrt.

Molnet

En annan reflektion från Lunartiden är alla bekymmer som serverdriften orsakade. På den tiden, för 5-9 år sedan, var serverdrift väldigt kostsamt och icke-linjärt. Och det var just det icke-linjära som skapade störst problem. När man kom upp i vissa trafikvolymer var man tvungen att byta plattform, programmera om och investera i nästa nivås hårdvaruteknik. Med andra ord – ganska svårt att budgetera och planera inför.

Ett av de hetaste buzzworden pland utställarna på Web 2.0 Expo är det s.k. molnet, och då tänker jag inte främst på privatpersoner som lägger upp sina Word-dokument i Google Docs, utan att sajtägare kan lägga upp sina sajtapplikationer hos en servermolnsleverantör. Detta kunde man till viss del göra även innan, s.k. managed hosting, den riktigt stora skillnaden idag är affärsmodellen Pay as You Go. Man lägger alltså upp sin applikation hos någon av alla dessa nya servermolnsleverantörer, och betalar utifrån hur stor användaraktivitet man har. Är man en liten sajt kostar det nästan ingenting, är man en stor sajt kostar det massor. Poängen är just att du kan skala linjärt utan besvärliga trappsteg. Du betalar mer för driften i takt med att användaraktiviteten ökar och förhoppningsvis intäkterna ökar.

I teorin är detta både genialt och länge efterlängtat. Tyvärr är inte omvärlden så pass linjär än. Vill du annonsfinansiera din smarta webbidé så sker detta tyvärr fortfarande i trappsteg. På första trappsteget är du utlämnad till de riktigt usla annonsfinansieringsmöjligheterna Google Adwords, Tradedoubler m.fl. erbjuder. Först när du uppnått en viss trafikvolym, kommer du upp på medieköparnas radar och kan börja få någorlunda vettigt betalt.
Jag har lite svårt att se vem som får störst nytta av servermolnen – de små kämpande sajterna, de medelstora som kravlat sig in i medieköparnas radarområde eller de stora sajterna. Små sajter trollar med knäna, lånar ihop lite maskiner och bandbredd från vänner och mecenater, och hoppar från tuva till tuva. På sista raden tjänar nog de stora sajterna på att driva det själva. Kanske återstår då mediumsegmentet.

Hybriden

En annat stort spännande fenomen på mässan var alla de hybridverktyg som med relativt enkla grepp gör din sajts innehåll eller din webbapplikation tillgänglig som mobil applikation i iPhone, Android m.fl. iPhone är fortfarande ett smalt fenomen, inte bland dina utvecklare eller dina mediepolare kanske, men bland vanligt folk är den fortfarande ganska sällsynt. Och att lägga stora resurser på att utveckla en mobilapplikation för endast en liten skara potentiella användare – det kan nog endast motiveras av PR-skäl möjligtvis.

Det kan bli både kostsamt och krångligt för ett webbföretag att tillgängliggöra och underhålla mobilapplikationer på flera plattformar. Att parallellt driva ett iPhone-projekt, med dedikerad personal, samtidigt som man utvecklar en Android- eller Palm Pre-applikation som ska åstadkomma exakt samma sak, det blir snabbt dyrt och svåröverskådligt och kräver kanske även en annan organisation med nya kompetenser.
Hybridverktygen gör att du, ofta med din befintliga webbkompetens (HTML, JavaScript, Ajax), i ett och samma verktyg kan skapa en mobilapplikation och ”spara ned” en iPhone-version, en Android-version etc.
Hybridverktyg är och har alltid varit halvdana kompromisser, men i syfte att snabbt komma upp på banan, innan ens organisation lärt sig de olika mobilmiljöerna, och framförallt, innan man vet vilka mobilmiljöer som kommer locka de stora skarorna användare – så kan detta vara ett lysande mellansteg.